Skrivet om Jämtbälgen

Musiksatsning med professionella inslag 


Länets stolta musikförening Jämtbälgen – med anor från början av -70-talet- arrangerade i samarbete med ABF en riktig underhållningseftermiddag på Gamla Teatern i söndags. 

En välarrangerad musikfest som riktade sig inte bara till medlemmarna utan även till allmänheten. Balansen i utbudet var varierad så alla ur publiken fick sin smak tillgodosedd. 

Inledningsvis spelade ett par grupper ur Jämtbälgen i Teaterns foajé vilket bidrog till ett glatt välkomnande varefter ordförande Harriet Svaleryd hälsade välkommen och överlämnade konferenciermikrofonen till Tage Lundqvist.

 

Att det finns ambitiösa yngre medlemmar visade Stefans för dagen förstärkta trio. Dragspelarna Bengt Lindén och Rune Eriksson, båda med sina äldre knappdragspel, har en ton i sina spel som påminner om epoken och dragspelets storhetstid på 30-talet. 

Duettdragspelarna fick kontrabasstöd av Stefan Hemmingsson och förstärkning kom också från Ovikenmusikanten Arne Andreasson med på gitarr den här dagen. 

Så kom våra gästande ungdomar från Norge och trakterna kring Meråker. Älgligan kaller de sig och har en musikalisk fostran från familjen Ström . Sverre och hans fru May fanns på publikplats. Sverre är ju en känd dragspelare som jag känt länge från sommarfestivalerna i länet vilka han idogt besöker alla år. Dottern Katrine Höttmon gör ” storverk” med ungdomarna i gruppen. Hon är en eldsjäl som till vardags arbetar som musiklärare i bygden.


En mäkta stolt Sverre, nu 70 år berättade att hela fem av ungdomarna i gruppen är barnbarn till honom och May. Förra året begåvades Algligan med ett stipendie ur ´n Skogsbylasses Minnesfond. Det var väl då som Jämtbälgsarrangörerna slog till med detta event. Ett tilltag som säkerligen väckte framtidstankar i publikleden då gruppens repertoar var så taktfast och rytmisk. Framtidens nya spelmansmusik !  Många av låtarna som framfördes hade signumet ”Hoven Droven”. 


Eftermiddagens event avrundades med ytterligare proffs som Filip Jers på munspel och med hans eminente gitarrist Emil Ernebro från Bengtsfors i Dalsland. De två hade tidigare besökt länet en enda gång och var därför något okända för den här publiken. Men efter detta framträdande lär de snart finnas med bland de mest önskade gästartisterna även i vårt musikaliska landskap. Deras framförande av ljuvlig musik var en ”lisa för själen” . 

En reflektion som slår mig.  Några fler besökare borde ha fått uppleva tillställningen vars kvalitetsnivå och upplägg var av bästa klass. Men stormvindarna i väst och ett spännande VM i TV under söndagen gjorde nog sitt i konkurrenshänseende.    


Text: Åke Bengtzon 

190224